Vart hör jag hemma?

Har en underlig känsla i kroppen av att inte höra hemma någonstans. Att flytta känns spännande, men också självklart lite nervöst. Man lämnar alla dagliga rutiner mot ovisshet, och jag är definitivt en rutinmänniska, så det är nästan lite skrämmande.

Å andra sidan är det nog ännu mer skrämmande att stanna kvar där jag är. Jag trivs inte på jobbet, iaf inte med arbetsuppgifterna. Jag trivs inte i min lägenhet, den är tom, mörk och kall, och fylld av massa ledsamma minnen. Trivs sådär i Linköping, känns som man vuxit ur stan på något vis, och det har jag kännt länge. Linköping är hem, men känns inte som hem per den definition jag har av ett hem. Stockholm är definitivt inte hem, men kan kanske bli? Falköping har inte vart hem på många många år. Så vart är mitt hem?

Jag hoppas och önskar verkligen att jag kommer trivas i Stockholm, med bostad, jobb, vänner, allt. Har hört från så många vänner att de längtar tillbaka till Linköping efter att ha flytt staden. Jag hoppas verkligen inte att jag blir en av dem.