Världen rasa samman

Idag känns allt skit, meningslöst, hopplöst. Jag förstår inte vad som hände, det kom som en bomb från ovan och jag hade varenda försvarsmekanism avstängd. Har inte ätit sen lunch igår, har ingen matlust överhuvudtaget.

Kärlek suger mer än något annat vid sådana här tillfällen, och mig har de hänt alldeles för ofta. Egentligen borde jag stänga allt inom mig som jag brukar göra, det gör minst ont då, men det känns inte som jag vill den här gången.

Värsta är väl att jag förmodligen har mig själv att skylla, jag gör alltid fel, och inser det aldrig förrens det är för sent.

Allt jag önskar nu är att få vara glad igen.